Annons


Annons

Tekannan har den ultimata formen

Att dricka te när alla runtomkring drack kaffe blev Synnöve Morks grej. Hon började få tekannor i present och gjorde själv fynd lite här och var. Snart fylldes hyllorna och en härlig samling växte fram. Text och foto Elinor Hägg

tekannor 800

Blågult. Delar av samlingen går i pasteller. Den snirkliga i metall har hon fått av sin mormor. – Jag tycker att det är kul att kannorna pratar med en på olika sätt, säger Synnöve.

tekannor Synnove Mork

SAMLAREN: Namn: Synnöve Mork. Familj: Man, barnen Johan, Martin och Linn, barnbarnen Olle, 5 år, och Clara, 2 år, och jack russell-terriern Flora. Bor: Villa i Enskede. Gör: Formgivare, randfantast och samlare av bland annat tekannor och stegar.

– Jag var tvungen att rensa bort några för att de skulle få plats i skåpet, säger Synnöve och öppnar glasdörrarna till sin samling.
Skåpet rymmer fyra hyllor med tekannor i olika färger, former och material. Totalt har Synnöve drygt ett 30-tal och samlandet började med en klassisk vit med metallhölje.
– Jag såg en sådan när jag var  i England när jag var 17 år och tyckte att den var praktisk med höljet som höll värmen. Jag köpte en själv men först när jag kom hem till Sverige igen. Då drack alla kaffe utom jag som drack te. Det blev min grej och jag brukade få tekannor när jag fyllde år. Sedan fortsatte jag att köpa egna, fula och fina, dyra och billiga. En del har inte varit så praktiska men har blivit snackisar när jag ställt fram dem på bordet när jag haft besök.
Synnöve jobbar som formgivare i olika sammanhang men är utbildad textilformgivare.
– Jag ville bli balettdansös eller fotograf när jag var yngre men fick barn tidigt och började sy till lilla Johan. Och oj, vad jag tyckte att det var roligt!
Med en grafisk formgivare till mamma och en pappa som jobbade med film och reklam har Synnöve och hennes syskon fått en kreativ uppväxt. Alla har på ett eller annat sätt fortsatt på den inslagna vägen. Synnöve gick Nyckelviksskolan och Konstfack och fokuserade på textil och mönster.
– När jag var färdig med skolan hjälpte jag pappa att styla hans bilder och inspelningar och det var då jag blev intresserad av det tredimensionella.

Annons
Nummer ett. Synnöve köpte sin första tekanna när hon var 17 år, inspirerad av en kanna hon såg på en studieresa till England.

Nummer ett. Synnöve köpte sin första tekanna när hon var 17 år, inspirerad av en kanna hon såg på en studieresa till England.

Med hela rummet som kanvas arrangerar hon utställningar, planerar montrar och bygger modeller. Hon har precis varit på Ikeas kontor i Malmö och lämnat ett förslag med små skalenliga tredimensionella modeller som visar hur några av idéutställningarna ska se ut.
Synnöve plockar ut kannorna ur skåpet, en efter en. Favoriten är det senaste tillskottet som inhandlades i julas. En svart/brun med gyllene metallhandtag, formgiven av Anna Lerinder.
– Det är den fulländade modellen. Den är estetisk som tusan och väldigt funktionell.
Hon berättar vidare om kannorna medan hon ställer dem på bordet intill.
– 2006 gjorde jag en utställning i Kina/Guangzhou med anledning av att Ostindiefararen Götheborg ankom hamnen efter 20 månaders resa. Där fanns också formgivaren Marie-Louise Hellgren som hade gjort dessa kannor till utställningen, säger Synnöve och håller upp en blå med en liten tofs fäst i handtaget. Hon försvinner ut i trädgården och kommer tillbaka med en näve vinbärsblad. Hon krossar bladen lite försiktigt, lägger dem i kannan och häller på varmt vatten. Medan teet får dra berättar hon att hon fått vinbärsbuskarna av sin mormors mor.
– Jag tycker om att göra te på färska blad. Det blir så fräscht och gott. Där vi bor på Gotland om somrarna finns både fläder och mynta som jag gör te på. Annars mixar jag gärna olika tesorter. En fruktig sort med en god Earl Grey till exempel.
På köksbänken står en gul- och vitrandig bricka som är en av alla saker Synnöve formgivit för Ikea under årens lopp.
– Jag är en randig person. Det är mitt signum, säger Synnöve som bland annat gjort flera randiga kollektioner och satt upp en randig utställning tillsammans med Tom Hedqvist på Nordiska museet.
– Ska jag göra en kollektion gör jag alltid 50, 60, 70 olika randiga mönster, även om jag bara använder sju eller tio av dem i slutändan.

Kantigt handtag. Anna Lerinders tekanna är den senaste och mest omtyckta i samlingen. I bakgrunden syns arbetsprover Synnöve gjort till sina olika formgivningsprojekt.

Kantigt handtag. Anna Lerinders tekanna är den senaste och mest omtyckta i samlingen. I bakgrunden syns arbetsprover Synnöve gjort till sina olika formgivningsprojekt.

I Synnöves arbetsrum hänger randiga textilprover från väggarna och i lådor och hyllor finns något som närmast kan beskrivas som ett textilt bibliotek. Räknar man kvantitet så är det helt klart tygbitarna som vinner bland Synnöves alla samlingar. För det är inte bara kannor som blivit samlade genom åren.

– Jag samlar på stegar också. De är både praktiska och snygga och handlar om att titta upp och se möjligheterna. The sky is the limit.
De flesta av dem finns vid familjens sommarhus på Gotland och den som är uppmärksam kan ha märkt att Synnöve alltid ritar in en stege i sina utställningar.
– Frågar du min man så tycker han nog att jag samlar på glas också, säger hon och sneglar på de många burkar och flaskor i glas som står ovanpå ett köksskåp.
– Och hinkar. Jag har hinkar med leksaker, blommor, garn och växter. Den bästa hinken är den man blandar murbruk i. Teet är uppdrucket och den blå kannan får återta sin plats i skåpet bland de andra som snällt väntar på sin tur att återigen få pryda bordet hemma hos Synnöve Mork.

Tekannor skap

Skrymmande. Samlingen har med tiden blivit så stor att delar av den har fått flytta ut ur skåpet.

(16)
(0)


Annons


SENASTE FRÅN DRÖMHEM & TRÄDGÅRD
Annons

Laddar