Annons


Annons

Pernilla Månsson Colt: Stanken från lådan var olidlig

Pernilla Månsson Colt vet hur man absolut inte förvarar hönsgödsel. Foto: Stefan Lindblom och Shutterstock/IBL

Min vän skulle hjälpa sin mamma att flytta. För 500:ade gången. Mamman är en rastlös kvinna som byter boende som en annan byter strumpor, och nu var det dags igen.
– Och det är samma kartonger hela tiden, det känns inte som om hon packar upp.
Hon kollar aldrig ens i dem.
Lite träffad kände jag mig. På vår minimala vind står minst femtio kartonger och lådor, och den enda jag regelbundet tittar i är den stora jullådan som jag baxar upp och ner för trappen varje jul.

Annons

Kanske borde man gå igenom de där kartongerna nån gång, tänkte jag, slänga och köra till tippen? Och fick medhåll av S, inte särskilt entusiastiskt, men ändå.
Sen fick jag något annat att tänka på, säkert något roligare, och förträngde snabbt behovet att rensa kartonger. Det blir lätt så, tråkiga saker är lätta att glömma.
Tills vi träffade vännen igen som nu också hade tillbringat en helg i mammans nya hus. Flytten hade ändå gått rätt lätt, hon hade för en gångs skull tagit in flyttfirma och vännen V hade sluppit bära de flesta av hennes förhatliga kartonger. Han hade kommit dit först helgen därpå för att hjälpa henne med lampor, sladdar och annat elektriskt som en mamma i 75-årsåldern kan behöva hjälp med.
Han möttes av en stank så vedervärdig att han trodde att det låg minst en död råtta nånstans i huset.
Mamman kände ingenting. Nä, det doftade väl inget särskilt, kanske bara doften av nytt hus?

Luktade i avloppet

Nix, min vän V som nästan fick kväljningar, stod på sig.
– Det var ingen doft, sa han till oss, det stank! Så jag började leta. Överallt. I köket, jag luktade i avloppet, under diskbänken, i badrummet. Hittade inget. Till slut gick jag och la mig i gästrummet, sa V, men vaknade av att jag nästan ville kräkas så då började jag leta igen.
Och. Hittade utrymmet under trappen. Väl dolt men jättebra för förvaring av kläder och skor till nästa säsong. När V öppnade dörren var det som ett moln vällde ut i hallen. Där inne stod några av hennes kartonger, väl igentejpade med silvertejp.
Han är inte någon stor trädgårdsälskare. Han gillar vackra blommor vid en skön stol med ett glas vin, men vad som krävs för att få en fin trädgård tror jag inte han riktigt vet.
Han vet mycket lite om gödsel i alla fall. Särskilt hönsgödsel, som var vad som låg i den där kartongen som mamman hade flyttat med de senaste 100 flyttarna. Hönsgödsel luktar rätt förfärligt och ska förvaras utomhus. Inte i en flyttkartong som bara flyttas med och aldrig packas upp. Och det lustiga är att medan kraften
i själva gödslet försämras med åren så gör doften det aldrig.
Han hade slängt ut hela kartongen på gården, berättade han, och det medförde tre saker. Han kunde sova hela helgen hos sin mamma. Två, redan nästa dag luktade huset bättre. Och tre, min S som är känslig för dofter sa: Nu åker vi hem och rensar vinden.

Hönsgödsel i kartonger

Jepp. Inte för att jag nånsin skulle stoppa in hönsgödselpåsar i flyttkartonger på vinden, men för att vi lika sällan som aldrig har gjort en genomrensning av de där kartongerna.
Men det går ju på en dag, såna där uppskjutna och förträngda vindsröjningar. Och man hittar saker. Gamla fotoalbum som jag trodde var förlorade. Leksaker från stora sonen. Och tyger jag sparat sen förra seklet.
Rensat. Slängt. Dammsugit och våttorkat.
S kommer upp på vinden när jag är klar.
– Åh, säger han. Känner du lukten?
–  Va?? säger jag, nä, sluta, jag känner inget, jag har ju tokstädat här …
– Jag vet, säger S. Men doften.
Paus, medan jag sniffar i luften för brinnande livet.
– Det doftar rent, säger han nöjt. ✦

”Jag har respekt för chili”

  • Namn: Pernilla Månsson Colt.
  • Gör: Krönikör i Drömhem & Trädgård. Journalist, programledare och producent i SVT.
  • Bor: I parhus i Malmö.
  • Familj: Maken Stellan och barnen Leopold, 28, Linnea, 26, Gabriel, 20, och Noel, 10 år.
  • Mysigaste hemmakvällen: Filmtajm efter god middag med hela familjen. Stora som små.
  • Min drömsoffa: Rymmer oss alla. Så jättestor, jättedjup så man kan ligga, gärna pudrig färg.
  • Bäst med tidiga morgonpromenader: Att höra fåglarna vakna, se ljuset komma åter och man har gjort dagens motionspass när klockan bara är halv sju.
  • Känsla för chili: Respektfull. Jag äter aldrig en hel chili till, med kärnor, hinnor och allt. Inte ens med en kamera framför. Det har jag hälsat Tareq och TV-teamet.
(0)
(0)


Annons


SENASTE FRÅN DRÖMHEM & TRÄDGÅRD
Annons

Laddar