Annons


Annons

Anna Eriksson 
Vallin knyter konstfull makramé

Ett krävande jobb och en trilskande rygg gjorde att Anna Eriksson 
Vallin behövde en hobby för att inte slå knut på sig själv. Hon hittade makramén.

Anna Eriksson Vallin knyter makramé

Fingertopps-
känsla. En stor makramé behöver hängas upp för att det ska vara enkelt att knyta mönstren. Anna jobbar vid en klädställning från Granit.

Det är något med utmaningar som lockar. I tonåren spelade hon fotboll hemma i barndomsstaden Eskilstuna, hade både ambitioner och vinnarskalle tills ryggen sa stopp. Arton år och flera steloperationer senare har hon lärt sig att leva med ryggproblemen.
Att förlora möjligheten att idrotta var förstås en sorg för någon i stort behov av fysisk rörelse och tydliga mål.

Är pysslig

– Men jag gillar konstnärliga saker också och är ganska pysslig – kan jag bygga något själv så gör jag det och jag har alltid sytt i perioder, säger Anna Eriksson Vallin.
Makramén, handarbetstekniken där man knyter och flätar snören i olika mönster, kom in i hennes liv när hon jobbade mycket och behövde avkoppling. Som jurist har hon långa arbetsdagar vid förvaltningsrätten, med uppdrag som kräver prestation av ett helt annat slag. Men likheter finns.

Annons
Makraméer som väggbonader.

Textilkonst. Gör man sin egen konst kan man byta ofta. Den gulvita väggbonaden vid matplatsen är helt nygjord – den tog en helg att göra.

– Jag tycker ju att problemlösning är stimulerande. Med makramén följer jag nästan aldrig ett mönster, eventuellt gör jag en skiss över formen. Mönstret får växa fram. Men det tog lång tid innan jag hittade min stil. Jag tittade på andra för att inspireras, så som man gör, och efter ett år av testande visste jag vad jag gillade.
I dag får hon höra av följare i sociala medier att de känner igen hennes hantverk, så signaturstilen sitter säkert.
– Många knutar på så liten yta som möjligt är min grej. Säljer jag till USA så blir det även en del tofsar i mönstret, det gillar de.

Stor väggbonad av makramé

Ordnat trassel. För att de långa trådarna inte ska trassla sig knyter Anna ihop dem till små nystan. Just det här är ett beställningsarbete som ska skickas till ett kafé i Grekland.

Första gången hon provade att knyta makramé var för två år sedan. Hon hade sett andras verk och ville prova. En gnista tändes och det nya intresset blev rena terapin. Det dröjde inte länge innan lägenheten på Söder i Stockholm svämmade över av trådar, reprullar och egna alster.
– Det var då min sambo, som är min största supporter, sa: ”Nu får du antingen sluta eller börja sälja!” Jag var tveksam och undrade vem som skulle vilja köpa de här grejerna, men så startade jag en webbshop, Mannacrame.

Arbete på hobbynivå

Anna är tydlig med att det krävs en hel del jobb för att komma igång med sin verksamhet, även när den är på hobbynivå.
– Det är mycket att tänka på – redovisning hit och dit, trycka kort, skaffa förpackningsmaterial, lära sig att fotografera för sociala medier och bli stor på Instagram … allt det där som till slut ska leda till att man syns och når kunder.

IPad-fodral av makramé

Favoriten. Ipad-fodralet är Annas favorit just nu. Ett typexempel på många knutar på liten yta!

Nästan all ledig tid ägnas åt att knyta knutar som blir mönster till väggbonader, amplar, väskor och vävar. Dyker det upp specialbeställningar tar hon dem med och skickar långväga om så är; kunderna finns över hela världen. Nyligen fick hon ett uppdrag för ett kafé i Grekland, ett arbete som krävde många meter bomullssnöre.

Plockar grenar i naturen

Att skicka paket till andra länder är bökigt och kostsamt och det finns vissa åtgärder som måste vidtas för att inte få problem med tullen. Grenarna som bonaderna är fästa vid är naturmaterial och måste noga rengöras innan de får lämna landet.
– Jag brukar plocka dem på ett kalhygge nära min mammas torp i Sörmland. Jag använder bara pinnar som ligger på marken. Oftast tar jag bort barken helt innan jag lägger pinnen i vatten, för att bli av med insekter. Ibland sandpapprar jag lite också, men en riktigt bra pinne är en som tappat barken naturligt och fått patina.

Vit makramé mot blå vägg

Fransig. En vit makramé hänger fint mot den blå sovrumsväggen.

Makramén anpassas efter pinnen den sitter på, är den sned förhåller man sig till det som en del av karaktären. För Anna är det också viktigt att uttrycket får flow. Känns det fel river hon upp och gör om, inte mer med det. När hon knyter sitter hon oftast på en pall med bonaden fäst på en klädställning framför sig.

Ateljé på loftet

Sin lilla skaparateljé har hon en trappa 
upp på vindsloftet hemma i lägenheten. Här är det inte många kvadratmeter att röra sig på, men det finns plats för garn, rullar med bomullssnöre, pinnar och lådor. Behövs det för ryggens skull så kan hon stå och jobba också.
Att böja sig för svårigheter är inte Annas grej. ✦

Ateljé på vindsetage på södermalm

Hobbyrum. Anna har sin lilla ateljé hemma på vindsloftet i lägenheten på Söder i Stockholm. Här finns plats för allt hon behöver och ett takfönster som släpper in dagsljus.

Namn: Anna Eriksson Vallin.

Bor: I lägenhet på 80 kvadratmeter med vindsetage, på Söder i Stockholm.

Gör: Knyter makramé och säljer via egna webbshoppen www.mannacrame.se Följ Anna på Instagram @mannacrame

Yrke: Jurist, går domarutbildningen och jobbar i förvaltningsrätten.

 

Läs också: Madeleine öppnade klädbutik

Läs också: Hanna Wendelbo gör magiska mönster

(30)
(0)


Annons


SENASTE FRÅN DRÖMHEM & TRÄDGÅRD
Annons

Laddar